Det svenska musikundret lever

Visst finns det svenska musikundret. Det är sant och det lever. Det hävdade professor Pontus Braunerhjelm, Linköpings universitet vid sitt besök på After Workseminariet i Kårhuset den 5 november. I sitt uppdrag som forskningsledare vid SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) har han granskat det svenska musikundret. I skriften Madonna and the Music Miracle beskriver han också en del av bakgrundsfaktorerna

Under seminariet underströk han den svenska musikindustrins betydelse och deklarerade bestämt att det svenska musikundret inte är någon myt.

– Musikindustrin sysselsätter idag i Sverige runt 10 000 personer. I relation till folkmängden och i en internationell jämförelse är det en mycket hög siffra. Det sa Pontus Braunerhjelm som bekräftelse på de svenska framgångarna inom musikindustrin.

Bland bakgrundsfaktorerna nämnde han till att börja med ABBA. – Deras internationella framgångar banade väg för en rad andra artister och grupper som bl a Roxette, Ace of Base och The Hives. Men det handlar långt ifrån bara om artisterna och grupperna. Avgörande faktorer är också sådant i miljön som tradition, teknik och utbildning menade han.

– Det handlar om traditioner som körverksamheten, kommunala musikskolan tillgänglighet och teknik och tekniskt kunnande för b la videoproduktioner, tillade han och menade att nu är ju också de svenska låt- och textskrivarna internationellt erkända och eftersökta. After Work seminariet med Pontus Braunerhjelm var ett samarrangemang mellan Mötesplats Upplevelseindustrin i Piteå, Acusticum, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle samt Samtal för Framtiden, Sparbanken Nord.