När konst och teknik möts skapas nya möjligheter för Norrbotten

Norrbotten har goda förutsättningar att bli en föregångare i att förena konst och teknik för att skapa nya idéer, innovationer och lösningar på framtidens utmaningar. Här finns ett starkt tekniskt universitet med konstnärliga utbildningar och forskning, ett rikt kulturliv och innovationsmiljöer som redan arbetar över branschgränserna. Nu tar Luleå tekniska universitet ytterligare ett steg genom att samla sina konstnärliga utbildningar och forskning i en ny institution. Vad kan det betyda för Norrbottens utveckling? Det var temat för Kulturfrukosten i Luleå.

Omkring 70 personer hade samlats i Ljusgården på Luleå Science Park för Kulturfrukost med temat Cross Innovation – när konst och teknik möts. På scen fanns Mathew Gregory, nytillträdd prefekt vid Luleå tekniska universitet, Fransesca Quartey, nytillträdd teaterchef vid Norrbottensteatern, Johan Erixon, nytillträdd vd för Luleå Science Park, och Henrik Bucht, vd för Piteå Science Park. Tillsammans diskuterade de hur regionens olika kompetenser och innovationsmiljöer kan knytas närmare varandra och skapa nya möjligheter för Norrbotten i den samhällsomvandling vi står inför.

– Frågan är inte längre bara vad tekniken kan göra, utan också vilka som får vara med och bestämma vad vi ska använda den till. Och vilka nya möjligheter som öppnas när vi börjar ställa de frågorna tillsammans, säger Henrik Bucht.

En ny möjlighet att förena konst och teknik

Från den 1 januari 2027 samlar Luleå tekniska universitet musikalisk gestaltning, scenisk framställning, design och arkitektur i en ny konstnärlig institution. Syftet är att föra konstnärliga och vetenskapliga perspektiv närmare varandra och skapa bättre förutsättningar för gemensam forskning, utbildning och utveckling.
Mathew Gregory, som ska leda den nya institutionen, kommer närmast från Konstfack, där han under flera år arbetat med konstnärlig forskning och mötet mellan konst, design och teknik. Han ser stora möjligheter med den nya institutionen.

– Det finns ingenting på den här skalan i Sverige. Det är helt unikt och otroligt viktigt att vi får den här kopplingen mellan konst och teknik, mellan vetenskaplig och konstnärlig kunskap, säger Mathew Gregory.

Han betonar att konstnärlig forskning kan bidra med nya metoder, utmana etablerade synsätt och väcka frågor som annars kanske aldrig skulle ställas.

– Stora och viktiga innovationer sker sällan inom en enda bransch eller kunskapstradition. De uppstår ofta genom samarbete mellan olika kompetenser. Konstnärlig forskning kan bidra med nya sätt att tänka, nya metoder, nya språk och nya frågor.

Från STEM till STEAM – fler perspektiv på samhällsutvecklingen

Sverige har en stark tradition inom naturvetenskap och ingenjörskonst. Under lång tid har stora insatser gjorts för att få fler att intressera sig för STEM – Science, Technology, Engineering och Mathematics. Men vad händer om vi också lägger till A för Arts, konst och konstnärliga perspektiv? Mathew Gregory lyfte fram att konsten kan bidra med två viktiga perspektiv (två A): dels mänskliga perspektiv och kritiskt tänkande, dels förmågan att föreställa sig framtider som ännu inte finns.

Fransesca Quartey, teaterchef vid Norrbottensteatern, menar att detta blir särskilt viktigt när ny teknik, inte minst artificiell intelligens, förändrar samhället i snabb takt.

– Om kultur och teknik kan mötas tror jag att vi också kan rusta människor emotionellt för att hantera den enorma omvandling som samhället står inför. Det kommer att förändra samhället i grunden, och förändringarna kommer inte alltid att vara till godo för alla. Därför måste vi hitta sätt att hjälpa människor genom den utvecklingen, att känna mening och sammanhang i tillvaron, säger Fransesca Quartey.

Hon ser kulturen som en viktig kraft för att stärka gemenskapen och hjälpa människor att förstå förändringar i omvärlden. Samtidigt betonar hon vikten av att inte tappa bort det mänskliga mötet.

– Vi måste tillbaka till det analoga mötet, det mänskliga mötet. Vi måste skapa möjligheter för människor att sitta tillsammans och uppleva saker. Men vi ska också använda den nya tekniken runt omkring.

Kultur och industri möts redan i innovationsarbetet

Att förena konstnärliga och tekniska kompetenser är inte bara en framtidsvision. I Norrbotten finns redan flera verksamheter som arbetar på det sättet. Piteå Science Park är ett exempel. Här har kulturella och kreativa branscher sedan starten varit ett av bolagets fokusområden, parallellt med innovationsledning inom industrin, bland annat inom skog, energi och högteknologiska material.

– Vi brukar säga att våra fokusområden är kultur och industri, och framför allt jobbar vi för att de ska mötas oftare, säger Henrik Bucht, vd för Piteå Science Park.

En viktig del av arbetet är att skapa mötesplatser där människor med olika erfarenheter och kompetenser kan hitta nya samarbeten. På Acusticum i Piteå möts en spännande blandning av aktörer under samma tak. Här finns konserthus, kreativa verksamheter, teknikföretag, studenter och forskare, vilket skapar möjligheter för olika perspektiv att mötas.
Henrik Bucht lyfter arbetet inom inkubatorn Go Business där företagare från kulturella och kreativa branscher sammanförs med entreprenörer från andra delar av tjänstesektorn.

– Vi lägger mycket tid på att hitta rätt blandning av företagare. Vad händer när vi sätter en apputvecklare tillsammans med en designer? Många gånger leder det till nya samarbeten, affärer och innovationer, säger Henrik Bucht.

Teknikbranschen behöver också närma sig kulturen

Johan Erixon, vd för Luleå Science Park, ser stora möjligheter i att utveckla samarbetet mellan regionens innovationsmiljöer och den nya institutionen vid Luleå tekniska universitet.
Han lyfter spelindustrin som ett tydligt exempel på en bransch där tekniska och konstnärliga kompetenser redan samverkar. Programmering, musik, visuell gestaltning och berättande är alla viktiga delar av slutprodukten. Men varför skulle inte fler branscher kunna arbeta på liknande sätt?

– Vi har under lång tid arbetat för att få fler människor att söka sig till tekniken. Men det finns betydligt färre initiativ som handlar om hur vi får tekniken att röra sig åt andra hållet, mot kulturen och de kreativa kompetenserna, säger Johan Erixon.

Han fortsätter:

– Vi går mot en framtid där det kommer att bli mycket enklare att utveckla tekniska lösningar på kort tid. Men det som vi människor kan åstadkomma kommer fortfarande att vara svårt att ersätta, säger Johan Erixon.

Norrbotten har möjlighet att visa vägen

Det som panelen lyfte fram som särskilt intressant med Norrbotten är kombinationen av kompetenser som redan finns i regionen. Här finns ett tekniskt universitet med konstnärliga utbildningar och forskning, ett starkt näringsliv, etablerade kulturinstitutioner och science parks med olika men kompletterande inriktningar. Den nya institutionen vid Luleå tekniska universitet kan bli en viktig kraft för att knyta samman dessa miljöer.

– Det finns redan mycket som pågår här och det är en väldigt spännande situation. Potentialen ligger i att vi arbetar tillsammans, ser vilka gemensamma prioriteringar vi har och vad vi kan göra tillsammans, säger Mathew Gregory.

Fransesca Quartey efterlyste fler förutsättningslösa möten mellan kulturlivet, universitetet och andra samhällsaktörer. Möten där det inte finns ett färdigt projekt eller ett bestämt resultat från början.

– Vi måste skapa utrymme för att mötas, diskutera och pröva tankar. Det är då något nytt kan uppstå, säger hon.

Framtidens innovationer kräver fler perspektiv

En tydlig slutsats från Kulturfrukosten var att samarbetet mellan konst och teknik inte behöver börja med stora forskningsprojekt. Det kan börja med att en ingenjör bjuder in en designer till ett utvecklingsmöte, att ett teknikföretag tar hjälp av scenkonstens metoder eller att en konstnär får bidra med nya perspektiv på en samhällsutmaning. Johan Erixons uppmaning var att börja i liten skala och våga testa.

– Jag tror att vi måste börja i det lilla och inte göra det för stort och svårgreppbart. Hur kan vi börja med något enkelt, något som vi kan hantera, för att få en känsla för möjligheterna? Om vi är ett teknikbolag, hur kan vi då ta in perspektiv från kulturen? Det viktiga är att våga börja, säger Johan Erixon.

Fransesca Quartey skickade med en konkret utmaning till deltagarna:

– Ni som är här från teknikbranschen nästa gång ni kommer till Kulturfrukosten, ta med er en kollega. Och vi som kommer från kultursidan behöver också ta del av det övriga samhällets frågor, till exempel genom att gå på näringslivsfrukostar och ta reda på vad som händer där, säger Fransesca Quartey.

Kulturfrukosten arrangerades av North Creative Nodes, som är en del av Piteå Science Park. North Creative Nodes finansiärer och partners är Luleå kommun, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Norrbotten, Piteå Kommun, Kiruna kommun, Kiruna2029, Sparbanken Nord, Boden Business Park och Bodens kommun.