Kultur är en träningsform för hjärnan – professorn som vill bredda synen på folkhälsa

Gunnar Bjursell, professor emeritus och chef för Centrum för Kultur, Kognition och Hälsa vid Karolinska institutet, har i över två decennier ägnat sig åt att kartlägga vad kultur gör med våra hjärnor och hur det i sin tur påverkar vår hälsa, vår inlärningsförmåga och vår livskvalitet. Den samlade forskningen är tydlig: kulturaktivitet stärker hjärnans plasticitet, minskar stress, förbättrar kognition och kan förebygga bland annat psykisk ohälsa och demens. Ändå talar vi i Sverige fortfarande om folkhälsa som om den främst handlade om kost och motion. Den förenklade bilden vill Bjursell ändra på.

– Den stora kostnaden i samhället är den mentala ohälsan. Och den botar du inte med enbart löparskor. Det är precis lika viktigt att hålla hjärnan i trim som hjärta och muskler. Forskningen visar att det är ”use it or loose it”, antingen använder du hjärnan eller så tappar den sin förmåga.

Att kulturupplevelser påverkar oss biologiskt vet alla som någon gång fått tårar i ögonen av en melodi, känt hur kroppen börjar röra sig till rytm, eller kommit ut ur en föreställning och känt sig lite mer levande. Skillnaden idag är att modern hjärnforskning kan visa effekterna i hjärnscanners och långsiktiga studier. För att samla och synliggöra forskningen startade Bjursell plattformen ”Den kulturella hjärnan” där har han och kollegor samlat hundratals studier från några av världens mest renommerade universitet. Syftet är att visa att kulturens hälsoeffekter inte är ”mumbo-jumbo” eller ”anekdotisk smörja”, som skeptiker ibland avfärdade dem som.

– Jag satte ribban högt. Bara de 50 ledande universiteten i världen fick vara med, och endast studier publicerade i de främsta medicinska tidskrifterna. När skeptiska kollegor såg var forskningen var publicerad tystnade kritiken.

Förra året belönades Gunnar Bjursell med Bernadottepriset för sin mångåriga forskning och stora folkbildande insats om kulturellt engagemangs betydelse för hjärnan och hälsan. Sedan dess har kalendern fyllts, mer än någonsin.

– Intresset är enormt, men okunskapen är fortfarande stor hos många beslutsfattare. Politiker och myndigheter behöver uppdatera sina kunskaper om kopplingen mellan kultur och hjärnhälsa. Fokus på motion och mat räcker inte om vi vill förbättra folkhälsan. Vi måste nå utanför den lilla, redan hälsointresserade gruppen. Idag är hälsan ojämlik.

Gunnar Bjursell har följt satsningen som konserthuset Studio Acusticum tillsammans med lokala företag, gör för att lansera kulturupplevelser som friskvård och ser väldigt positivt på det. I dag tillåter Skatteverket att friskvårdsbidrag används för att sjunga i kör, men inte för att lyssna på musik. Någon forskning som stödjer den uppdelningen finns inte, menar han.

– Forskningen visar att kultur är en träningsform för hjärnan – och en av de mest kraftfulla vi känner till. När vi tar del av kultur arbetar hjärnan, belöningssystemet aktiveras, stresshormoner sjunker, faktorer som BDNF – ett ämne som stimulerar nybildning av hjärnceller ökar. Kultur både aktiverar oss och kan ta hela vår uppmärksamhet vilket är avstressande för vi befinner oss i nuet, vi tänker inte på gårdagen eller morgondagen och ångesten uteblir.

Idag använder 40 procent av dem som har tillgång till friskvårdsbidrag det inte fullt ut. Om fler kunde ta del av kultur till exempel genom friskvårdsbidraget skulle det få betydande effekter på folkhälsan, menar Bjursell.

– Vi lever med mycket oro och ångest. Kultur är fantastisk på att mildra det. Alla vill inte motionera, men många skulle kunna aktivera hjärnan genom kultur. Forskningen visar att det är avgörande för vår hälsa. Om Skatteverket vill veta mer får de gärna ringa mig.