Gå direkt till innehåll Gå direkt till menyn

Kulturkraft 2026: Kultur avgörande för Norrbottens framtid

Kulturens betydelse för demokratin, nya samarbeten mellan kultur och näringsliv och ungas framtidstro präglade årets Kulturkraft med temat Perspektiv som driver utveckling. Den 17 november samlades kulturliv, näringsliv, akademi och offentlig sektor i Piteå, Årets kulturkommun 2026, för att diskutera kulturens roll i samhällsutvecklingen. Från Sydkoreas framgångsrika kulturpolitik till nya initiativ i Norrbotten visade konferensen hur kultur kan bidra till innovation, attraktiva samhällen och en region där fler vill leva och verka. De många kulturupplevelserna under dagen gav samtidigt deltagarna möjlighet att själva uppleva den kraft som diskuterades på scenen.

– Vi börjar bli mer nyfikna. Norrbotten is the place to be, konstaterade Marie Wårell, verksamhetschef och konstnärlig ledare för Dansinitiativet, under ett av dagens panelsamtal.

Kulturens betydelse i en orolig värld

Vad har kulturen för betydelse när demokratin hotas? Den frågan tog journalisten och författaren Martin Gelin sig an när han inledde Kulturkraft med en föreläsning om mjuk makt, soft power, och kulturens roll i en orolig värld.
Gelin lyfte flera exempel från bland annat unga demokratier såsom Estland och Sydkorea. Länder som lever med hot från auktoritära grannar, men som samtidigt investerar i kultur för att stärka demokratin, bygga motståndskraft och vinna internationellt förtroende.

Sydkorea är ett tydligt exempel på vad långsiktiga kulturinvesteringar kan åstadkomma. Under tre decennier har landet satsat på att utveckla och sprida sin kultur. Resultaten märks världen över. K-popgrupper som BTS och Blackpink, den Oscarsbelönade filmen Parasit, tv-serien Squid Game och Han Kangs Nobelpris i litteratur har gjort Sydkorea till en kulturell stormakt.

Men enligt Gelin är det inte bara framgångarna som är intressanta, utan också synen på kulturens frihet. Flera av landets mest uppmärksammade verk skildrar klassklyftor och sociala orättvisor. I stället för att motarbeta samhällskritiken har Sydkorea valt att stödja och sprida även dessa berättelser internationellt.

Hur skapar man då ett kulturliv som lockar talanger och får människor att vilja stanna?

Gelin återgav ett samtal med en sydkoreansk K-popmogul som beskrev landets kulturpolitik med en metafor:

– Vill man skapa talang, vill man skapa en kreativ och dynamisk plats, så är det lite som att leta efter en fjäril på en sommaräng. Man kan inte bara springa runt och försöka fånga en fjäril. Man måste bygga en vacker trädgård full av blommor. Då kommer man förhoppningsvis attrahera fjärilar. Och gör de inte det har man i alla fall en vacker trädgård.

Gelin lyfte särskilt betydelsen av kreativa miljöer där människor med olika bakgrunder och kompetenser kan mötas. Historiskt har många stora innovationssprång uppstått just i sådana sammanhang, där konst, vetenskap och andra kunskapsområden utvecklats tillsammans.

När konstnärer kliver in i näringslivet händer något

Pia Areblad, verksamhetsutvecklare med lång erfarenhet av samverkan mellan näringsliv och kultur, delade med sig av erfarenheter från 15 års arbete med att föra samman konstnärer och företag.
Hon berättade om samarbeten där konstnärer fått arbeta inne i företag och organisationer för att bidra med nya perspektiv, ifrågasätta invanda arbetssätt och upptäcka möjligheter som medarbetarna själva inte ser.

Ett av exemplen handlade om en koreograf som besökte ett industriföretag och såg truckarna röra sig över fabriksgolvet. Där medarbetarna såg ett vanligt arbetsmoment såg hon dans. Tillsammans med truckförarna skapade hon en truckbalett som senare framfördes på Götaplatsen i Göteborg. Projektet gav både företaget och medarbetarna uppmärksamhet och en ny stolthet över arbetet.

I ett annat företag hade konflikter och missförstånd uppstått mellan medarbetare med olika bakgrund. När en författare fick ta del av deras personliga berättelser växte både en bok och en teaterföreställning fram. Men den största förändringen skedde på arbetsplatsen, där medarbetarna började förstå varandra på ett nytt sätt, vilket bidrog till ett bättre samarbete på arbetsplatsen.

Enligt Areblad visar forskning att konstnärliga arbetssätt kan förbättra arbetsmiljön, stärka företagens attraktionskraft och öka innovationsförmågan. Pia Areblad betonade att en av konstnärernas styrkor är förmågan att utforska det okända, utan att på förhand veta vad resultatet ska bli.

– Vi behöver bli bättre på att våga omfamna det vi inte vet, menade Pia Areblad.

Trots resultaten är samarbeten mellan kultur och näringsliv fortfarande ovanliga. Areblad pekade på behovet av personer, hon kallades dessa för mäklare, som förstår båda världarna, kan bygga förtroende och få samarbeten att bli verklighet.

Unga behöver en framtid att längta till

Hur skapar vi ett samhälle där unga känner hopp och får möjlighet att påverka sina liv? Den frågan tog Katti Hoflin upp, med lång erfarenhet av kulturledning och barns och ungas världar. Med humor, personliga berättelser och skarp samhällskritik riktade hon uppmärksamheten mot vuxenvärldens ansvar.

– Vad är det som ger hopp och kraft? Och en känsla av att framtiden är min? Jag skulle vilja säga att jag tror att det är att man känner att man är sedd. Man är hörd. Det är någon som lyssnar på en.

Hoflin jämförde sin egen uppväxt med dagens barns och ungas vardag. Hon beskrev en tid då barn fick större frihet att utforska världen och ta ansvar. I dag möter många unga i stället prestationskrav, ständig uppkoppling och digitala plattformar som konkurrerar om deras uppmärksamhet.
Hon ifrågasatte varför estetiska ämnen får allt mindre utrymme i skolan, när musik, teater, dans och andra konstformer kan ge unga möjlighet att uttrycka sig, utveckla självförtroende och hitta gemenskap.

Samtidigt utmanade hon vuxenvärldens vilja att skydda barn från allt som är svårt eller riskfyllt. Unga behöver få pröva sina gränser, göra misstag och upptäcka vad de klarar av.

– Vi måste våga lita på att ungarna kan träna lite. De behöver få uppleva farliga saker. Konst och kultur är jättefarligt. Det vet militären, det är därför kulturinstitutioner är det som bombas först.

Hoflin kopplade också ungas framtidstro till Norrbottens gröna omställning. För att människor ska vilja vara med och bygga framtidens samhälle måste det finnas något att längta till. Där har ett fritt och starkt kulturliv en viktig uppgift.

Hennes uppmaning till politiker, näringsliv och andra vuxna var tydlig: Sluta prata så mycket, börja lyssna och ge unga verkligt inflytande över sin framtid.

Norrbotten – en plats där kultur och näringsliv utvecklas tillsammans

Att något håller på att förändras i Norrbotten blev tydligt under Kulturkraft. Kulturen får en allt större roll i samhällsutvecklingen och nya samarbeten växer fram mellan kulturlivet, näringslivet och akademin.

– Vi börjar bli mer nyfikna. Norrbotten is the place to be, konstaterade Marie Wårell, verksamhetschef och konstnärlig ledare för Dansinitiativet, under ett av dagens panelsamtal.

Ett exempel är KOSA kultur- och samhällsfond, som skapar nya möjligheter för företag att investera i kultur. Genom ett samarbete med Kulturbryggan kan näringslivets investeringar matchas med ytterligare finansiering. Även Swedavias arbete med konst på Luleå Airport lyftes som ett exempel på samverkan mellan kultur och näringsliv.

I ett annat panelsamtal lyftes Luleå tekniska universitet nya institution för konst och teknik, unik i sitt slag i Sverige, som skapar förutsättningar för fler möten mellan disciplinerna. I samma panel fanns Martin Fröst, som är en musiker i världsklass, innovatör och visionär som delade med sig av sitt arbete med att skapa en ny akademi med utgångspunkt från Acusticum i Piteå och i samverkan med Festspelen.

– Det finns ingen bättre plats för akademin än här i Piteå på Acusticum, här finns rätt människor och förutsättningar för att skapa internationell relevans. Den här platsen och regionen förtjänar mer uppmärksamhet både nationellt och internationellt.

Mari Warell, verksamhetschef och konstnärlig ledare Dansinitiativet

Låt kultur vara med från start

När dagens samtal närmade sig sitt slut återkom diskussionen till Norrbottens framtid. Industrin behöver kompetens, kommunerna vill växa och stora investeringar ska skapa förutsättningar för fler människor att leva och arbeta här. I det avslutande samtalet lyftes behovet av att ge kulturen större utrymme redan när samhällen planeras. Inte som utsmyckning när bostäderna och arbetsplatserna står färdiga, utan som en del av det som gör en plats levande.
Samtidigt blev en utmaning tydlig. Trots att konferensen handlade om samverkan mellan kultur och näringsliv konstaterades att fler företrädare för industrin och det breda näringslivet hade behövt finnas i rummet. För att fler samarbeten ska bli verklighet behöver kulturaktörer och företag mötas oftare, förstå varandras behov och våga prova nya arbetssätt.

Från insikt till handling

Under Kulturkraft återkom samma budskap från flera håll: Kulturen bidrar till sådant som Norrbotten behöver mer av. Attraktiva livsmiljöer, innovation, gemenskap, framtidstro och människor som vill stanna kvar. Det saknas inte kunskap om kulturens betydelse. Däremot finns fortfarande ett avstånd mellan den kunskapen och hur resurser fördelas, vilka som bjuds in till besluten och vilka samarbeten som faktiskt blir av. Kulturkraft visade vad som kan hända när människor från olika delar av samhället möts och prövar varandras perspektiv. Och slutsatsen från konferensen är att nästa steg för Norrbotten handlar om att göra mer av det.

Kulturupplevelser i världsklass

Under dagen erbjöds fler kulturupplevelser i världsklass som gav deltagarna möjlighet att uppleva den kraft som diskuterades på scenen. Deltagarna fick ta del av organisten Christiane Rödder Steiner som spelade på Orgel Acusticum, klarinettisten Martin Fröst och pianisten Roland Pöntinen, ett utdrag ur Kalhyggesoperan som producerats av Carina Henriksson Glesbygdsdivan, en predikan av författaren och poeten David Väyrynen, Israel Galván, internationell flamencodansare, Musikhögskolans kammarkör, livemålning med konstnären Isabell Nilsson och Scott London och Mattias Löws utställning En Stad uppstår.

Fotograf: Simon Olofsson

Carina Henriksson visade upp ett utdrag ur kalhyggesoperan.
Martin Fröst och Roland Pöntinen
David Väyrynen predikade.