Försvarsexperten om kulturen som motstånd: ”Vårt gnäll är vårt starkaste vapen”

Som diplomat stationerad i Kyiv bevittnade Per Enerud hur den ryska militärmakten anföll Ukraina. I dag arbetar han på Myndigheten för psykologiskt försvar där han vill rusta det svenska folket för att motstå ett angrepp från främmande makt – ett uppdrag där kulturen har en bärande roll.

– Det finns en inbyggd olydnad i kulturen. Den kan inte vara lydig. Genom kulturen skapar vi alltid motståndskraft.

2014 annekterades den ukrainska halvön Krim av Ryssland. Samtidigt som världen stod passiv gick ryska styrkor in i östra Ukraina. Det blev startskottet på det ryska anfallskrig som sedan den fullskaliga invasionen 2022 rasar i Europa. Vid denna tid jobbade Per Enerud som en av EU:s utsända i Ukraina, och trots att han befann sig på plats var vidden i det inträffade svår att ta in.
Vid det tillfället var vi nog inte medvetna om dimensionen – själva omfattningen av det ryska angreppet. Det var ett misstag av omvärlden. Idag vet vi bättre.

Per Enerud har många års erfarenhet som diplomat, bland annat i Ryssland. Några år efter Rysslands annektering av Krim jobbade han som pressråd på den svenska ambassaden i Moskva. 2018 utvisades han från landet – ett svar på den allt frostigare relationen mellan Sverige och Kreml. I dag jobbar han som senior rådgivare på Myndigheten för psykologisk beredskap.

 

Nyligen deltog han i Piteå Science Parks samtalsserie Acusticum Talks med temat ”När krisen kommer – varför vi måste fortsätta mötas i kulturen”. Just kulturen ser Per Enerud som en viktig del i bygget av det svenska försvaret, helt enkelt därför att kulturen är svår för makten att styra.

– Det finns en inbyggd olydnad i kulturen. Kulturen kan inte vara lydig. Genom kulturen skapar vi alltid motståndskraft. Under Sovjets krig mot Finland spelade den finska radion Säkkijärven Polkka oupphörligt, och det gjorde man för att markera att Finland fortfarande kontrollerade radiostationerna. Låten blev sen ett ledmotiv för motståndet mot den sovjetiska övermakten. Jag tror inte att man kan isolera kulturens funktion och roll i en kris. Den är där, vare sig vi vill det eller inte. Den är en del av oss, och i kulturen finns motstånd.

 

”Motstånd” är en fras vi hela tiden återkommer till under vårt samtal, och enligt Per Enerud ska man inte underskatta de många uttryck som motstånd kan ta. Att vara ”gnällig” är sällan ett positivt attribut, och många är nog de politiker och tjänstemän som suckat över gnälliga medborgare. Per Enerud håller inte med. Istället hyllar han vår förmåga att gnälla till skyarna.

– När vi människor möts börjar vi genast klaga på något. Vi människor är duktiga på att gnälla, och det är väldigt bra. Gnället kan vara vårt starkaste vapen och våra vassaste tänder – vår förmåga att uttrycka missnöje. I det finns också kulturen. När man klär av demokratin alla högtidsfraser och allt det fina pyntet, när demokratin står där naken, då återstår gnället. Det är också det som är det kulturella uttryckets största styrka.

 

I dag hör man det ofta uttryckas att svenskar gärna avstår från att protestera, att en del av den svenska mentaliteten handlar om att svälja sitt missnäje och räta in sig i ledet. Per Enerud håller inte med. Istället hänvisar han till en lång historia där svensk samhällsutveckling byggt på ett aldrig sinande motstånd mot politisk stagnering. Som en del av Myndigheten för psykologiskt försvar är frågan enligt honom snarare i vilken mån vårt motstånd kan utgöra en del av försvaret i händelse av påverkan utifrån.

– Vi svenskar framställs ofta som lydiga, men vi är faktiskt ganska olydiga. Det finns ingen reform eller förändring – ingen rätt till semester, åtta timmars arbetsdag, barnbidrag eller liknande – inget av det har uppnåtts utan ursinnigt motstånd från överheten. Allt som vi uppnått i Sverige har vi uppnått genom vårt gnäll och vår vilja till motstånd mot övermakten och våra egna politiker. Men är vi beredda att göra samma motstånd om angreppet kommer utifrån? Om det kommer från främmande makt?

 

När han besökte Acusticum Talks framhöll han vikten av organiska mötesplatser, platser där människor fritt kan träffas för att utbyta idéer och tankar. I en tid där Europa rustar för att möta en allt mer orolig omvärld och där ”resiliens” blivit ett modeord framhåller Per Enerud vikten av den enskilda individens vilja till motstånd, och att inte be om ursäkt för att höja sin röst – och framhåller punken som ett positivt exempel.

– Kulturens väsen består i mångt och mycket av att göra motstånd, och det får vi inte förlora. Det här hotet mot oss är inte hypetiskt. Det är inte så att vi kan vänta på krisen. Krisen är redan här. Det pågår ett angrepp mot oss och vi måste göra motstånd nu. Det vi inte får förlora är vår uppkäftighet, vår vilja att snacka, vårt mod att säga ifrån. Punk handlar om att säga nej, och det måste vi fortsätta göra.

 

Piteå Science Park och Acusticum jobbar idag aktivt med kulturella beredskapsplaner där vi i Piteå, i händelse av kris, ska kunna fortsätta mötas i kulturen. Per Enerud lyfter fram de kulturella mötesplatserna som viktiga bärare av demokratin, både i freds- och i kristid.

– Det offentliga samtalet, samhällsdebatten, den förs i medier och valkampanjer, men de fysiska mötesplatserna är minst lika viktiga för demokratin. Platser där vi möts, samtalar, har kul, ställer frågor, argumenterar och utvecklas. Bibliotek och konserthallar – som Acusticum – har den funktionen, säger han.

 

Vill du se samtalet med Per Enerud och övriga gäster i efterhand?

Här ser du vår inspelning av Acusticum Talks – När krisen kommer.

 

Foto: Simon Olofsson