Samarbete ska leda till ökad demokrati och grön provins

Satsning på ekoturism, nya metoder för engelskaundervisning och en app som följer produktens väg från bonde till slutkund. Det var några av affärsidéerna som vaskades fram i Long Xuyén, i An Giang provinsen i södra Vietnam när Piteå Science Park höll en workshop med studenter och blivande entreprenörer från Ang Giang University.

– Det känns bra att kunna bidra till något som förändrar världen till det bättre. Studenterna kom fram med fantastiska idéer som har alla möjligheter att kunna bli verklighet, säger Helena Karlberg, vd för Piteå Science Park.

Fram till 2020 deltar Piteå Science Park i ett utvecklingsprojekt i Ang Giang tillsammans med Piteå kommun, finansierat av SIDA, via ICLD, Internationellt Centrum för Lokal Demokrati. Projektet ska uppmuntra innovation och involvera unga för att öka demokratin i landet. Projektet ska dessutom leda till att biprodukter från ris blir tillgångar, både i energiproduktion och inom andra områden. Detta ska i sin tur leda till att An Giang provinsen uppnår målet med att bli en grön provins.

– Idag dumpas inget risskal i floderna längre och en stor andel av halmen tillvaratas som djurfoder och till odlingsbäddar i svampodling, vilket är en stor framgång, säger Helena Karlberg.

Piteå Science Park bidrar med innovationsledning och kunskap om kommunikation och entreprenörskap samt hur man driver en Science Park eftersom Ang Giang provinsen nu håller på att bygga upp ett Biotechcenter med fokus på förädling av olika typer av grödor.

Vietnam är världens näst största risproducent. Den provins i Vietnam som odlar mest ris är just An Giang. Att odla ris innebär att det blir stora mängder avfall i form av halm och skal. När samarbetet mellan Piteå och An Giang startade 2012 dumpades det mesta av skalet i floderna och halmen brändes på risfälten. Det här skapar enorma miljöproblem. Nu omvandlas avfallet till en resurs, bland annat genom att använda risskalet som bränsle för att torka det fuktiga riset.

– Redan nu ser vi att detta långsiktiga arbete har gjort skillnad. Miljön har blivit bättre och bönderna har börjat förbättra sin levnadsstandard, säger Bo Wiberg, projektledare och verksamhetsutvecklare på Grans naturbruksgymnasium.