
Tyg av svensk skog – Fabric Forest bygger om textilkedjan från grunden
Det påminner om lin. Men Fabric Forests textilier är något helt annat: svensk skog, förädlad till garn och vävd till tyg. Ett material som nu utmanar en av världens mest klimatbelastande industrier.
Textilindustrin står för omkring tio procent av de globala växthusutsläppen enligt statistik från United Nations Enviroment Programme (UNEP). Mot den bakgrunden växte idén bakom Fabric Forest fram.
– Vi har varit i den här branschen i decennier och hade en idé om att vi faktiskt kunde göra skillnad genom att tillverka ett garn av svenskt papper och försvenska kedjan från träd till slutprodukt, säger Fredrik Svenberg, production manager på Fabric Forest.
Bakom satsningen står Svensk Konstsilke, ett över hundra år gammalt industriföretag och tillika eldsjälar som brinner för både hållbarhet och att värna den svenska textilbranschen som valt att bygga en ny verksamhetsgren.
– Vi ville se hur långt vi kan komma om vi tar tillvara den kompetens som fortfarande finns i Sverige: vävare, stickare, färgare och sömnad. Det är en kedja som nästan försvunnit, men där det fortfarande finns enorm kunskap.
Halverar klimatavtrycket
I dag är det precis vad Fabric Forest har lyckats med. Råvaran är ett svenskproducerat papper från värmländska skogar. Spinnprocessen är helt mekanisk och sker utan tillsatta kemikalier. Garnet kan användas i befintliga väv- och stickmaskiner och färgas i Sjuhärad, direkt på kon, en metod som sparar både vatten och energi.
– I grunden handlar det om att göra det enkelt för våra kunder att kunna byta från ett konventionellt tyg till vårt garn och få lägre klimatavtryck, kortare transporter och spårbarhet på köpet.


Produkter som håller över tid
Livslängden är en annan nyckelfråga. Fabric Forests möbeltyger klarar över 100 000 Martindale (värde för hur slitstarkt en textil är), långt över kraven för offentliga miljöer. Färgpaletten är nedtonad: blå, grön och naturnära toner.
– Vi har valt klassiska färger som håller över tid. Hållbarhet handlar lika mycket om stilmässig livslängd. Ju längre produkten känns aktuell, desto bättre är det för miljön och för kunden.
När produkterna till slut tjänat ut är ambitionen att de ska kunna gå tillbaka in i ett befintligt kretslopp. Det är också därför teamet medvetet valt bort vissa komponenter. Dragkedjor ersätts med kuvertöppningar i kuddfodral. Metallbeslag i produkter har skalats bort eller ersatts. Genom att använda en ren och spårbar råvara och minimera antalet materialslag kan textilen i princip återvinnas tillsammans med papper.
– Vi använder virgin fiber i pappret för att få den styrka vi behöver. Det gör att vi kan skapa långlivade produkter. När man någon gång i framtiden tröttnar på en lampa, en ljudabsorbent eller ett kuddfodral kan den textilen gå in i samma återvinningsström som pappersförpackningar.


Grunden i affärsidén – den svenska skogen
Fabric Forest har ännu ingen massproduktion, men riktningen är tydlig: högpresterande interiörtextilier för företag, offentlig sektor och arkitekter som vill kombinera design, hållbarhet och svensk produktion. Grunden i affärsidén är den svenska skogen.
– För mig är det lika självklart att vi ska ha ett aktivt skogsbruk som att vi ska ha ett jordbruk. När vi arbetar med våra leverantörer ser vi hur skogsbruket kan vara både långsiktigt och ansvarstagande, samtidigt som det skapar jobb och produkter som människor vill ha och som bidrar till klimatomställningen.
Det värmländska pappersbruket Fabric Forest jobbar med har förädlat skog från samma region i över hundra år. Skogen står kvar, företaget står kvar, människorna bor kvar.
– Det handlar inte om att ställa brukad skog mot orörd natur, utan om att visa hur ett välskött skogslandskap kan bidra till klimatomställningen när det kopplas till innovation.
Vill du se fler innovationer som har sitt ursprung i skogen?
och förstå hur hela den skogliga värdekedjan hör ihop, från skogsbruk till konsument och vidare till samhällsnytta? Välkommen på BIOBASE en heldagskonferens i Piteå den 22/4 2026. Vi tror att det är först när vi ser helheten som det kan fattas kloka beslut inför framtiden.

