”Vår viktigaste roll kommer aldrig att vara att utbilda eller inspirera. Vi ska få saker att hända”

Vem ansvarar för kompetensförsörjningen när hela arbetsmarknaden behöver fler människor? Vem tar initiativet när nya samarbeten mellan branscher skulle kunna skapa affärer, men ingen riktigt vet hur de ska börja? När Malin Hollström började som innovationsledare på Piteå Science Park fick hon själv en tydligare bild av vilken roll en science park kan spela.

– Många av de avgörande frågorna för vår samhälls- och näringslivsutveckling kräver bred samverkan och för att det ska ske behövs någon som ser till att det arbetet blir av och inte stannar vid goda ambitioner, det är där vi på Piteå Science Park kommer in, säger Malin Hollström, innovationsledare Piteå Science Park.

Malin Hollström har en lång bakgrund som förändringsledare och driver vid sidan av sin anställning på Piteå Science Park konsultföretaget Tailorbird som fokuserar på just detta. Hon hade redan mött Piteå Science Park från flera håll innan hon själv blev en del av organisationen. Ändå hade hon inte en tydlig helhetsbild av vad bolaget arbetade med.

– Utifrån såg jag framför allt de enskilda projekten. Sedan jag började jobba här har jag förstått mycket mer av helheten och varför en science park faktiskt behövs.

Hon menar att Piteå Science Parks roll är att arbeta med frågor där behovet kan vara tydligt, ibland till och med avgörande för en plats eller en bransch, men där inget enskilt företag eller organisation äger hela problemet. Det finns ingen självklar beställare och sällan någon enkel lösning. Piteå Science Parks roll som hon ser den, hänger ihop med en av de viktigaste insikterna som hon har fått genom åren som förändringsledare nämligen att mer kunskap inte automatiskt leder till förändring.

– Ingen förändring sker utan agerande. Kunskap behövs förstås, men vår viktigaste roll kommer aldrig att vara att utbilda eller inspirera. Vi behöver stötta människor och organisationer att agera tillsammans och ta nästa steg.

När alla behöver fler människor

Kompetensförsörjningen i norra Sverige är ett sådant exempel. Det är det enskilt största hindret för företags tillväxt i norra Sverige. När Malin gick in som innovationsledare för Kompetensacceleratorn samlades företag och organisationer för att samverka kring utmaningen. Men ganska snart visade det sig att problemet såg olika ut hos deltagarna.

– Vissa företag hade inga större problem att rekrytera. Men när de anställde någon kunde det i stället innebära att ett mindre företag i Piteå tappade viktig kompetens. Vi behövde komma bort från de enskilda företagens situation och förstå vad som faktiskt var den gemensamma utmaningen.

Många av de deltagande bolagen och organisationerna hade jobbat länge med att vara en attraktiv arbetsgivare, så problemet låg inte där, utan snart landade man i det ganska självklara att Piteå behöver växa befolkningsmässigt och med den utgångspunkten kunde man börja prata om vad företagen kunde göra själva och tillsammans för att bidra till att staden växer.

– Det är lätt att hamna i att kompetensförsörjningen är en så stor fråga att man själv inte kan påverka den. Vi försökte vända på det: Vad kan ni faktiskt göra? Till slut fanns en gemensam känsla av att vi behöver jobba med det här, även hos företag som inte hade ett akut rekryteringsbehov just då.

När projektet skulle utvärderas angav 10 av 11 deltagande företag att de har förändrat sitt arbetssätt kopplat till kompetensförsörjning, bland annat genom att bredda det geografiska området som de söker kompetenser ifrån. Flera satte även som ett mål att alltid intervjua minst en kandidat från en annan ort vid varje nyrekrytering.

Skapa möten mellan kultur och näringsliv

I dag arbetar Malin Hollström inom projektet North Creative Nodes där uppdraget är att stärka de kulturella och kreativa branscherna i Norrbotten. Forskning visar att tillgången till kultur är en avgörande faktor för vart människor väljer att bosätta sig, vilket är en av anledningarna till att det är en viktig framtidsfråga för Norrbotten. Många kulturskapare i Norrbotten driver små företag och lyfter själva behovet av att hitta fler sätt att skapa intäkter. Samtidigt finns företag i andra branscher som efterfrågar sådant som kulturföretagare är bra på, från gestaltning och kommunikation till kreativa processer och nya perspektiv, trots det finns det få exempel på den typen av samarbeten och affärer i Norrbotten.

– Vi ser ett intresse från båda håll, men också en osäkerhet kring hur samarbetena faktiskt ska gå till. Företagen kanske inte vet vilken kompetens som finns och kulturskaparna är inte alltid vana vid att paketera det de kan utifrån ett företags behov.

Därför arbetar projektet nu med att få branscherna att mötas och att förstå varandra bättre. Kulturskapare får stöd i att paketera sina erbjudanden för andra branscher, samtidigt som behov och uppdrag samlas in från företag och matchas mot kompetens inom kulturbranschen.

– Vi behöver fler exempel som visar att det går. När människor ser hur någon annan har gjort blir steget mycket kortare till att själv prova.

För Malin är förändringsprocessen som behöver ske densamma som i arbetet med kompetensförsörjningen. Uppgiften är inte att själv sitta på alla svar, utan att samla människor som behöver varandra, göra problemet tydligt, se möjligheterna och skapa aktiviteter för att få något att börja hända och skapa en förändring.

På frågan när hon själv känner att hon har lyckats i sitt arbete, svarar hon:

– När känner jag att jag har lyckats? När någonting har förändrats. Inte bara när någon lyfter att något var inspirerande, utan när någon säger: ”Så här har jag aldrig tänkt förut” och sedan gör något annorlunda.