”Allt som är fossilt kan vi göra biobaserat”

Hon är Head of Bioeconomy Arena och leder avdelningen för bioraffinaderi och energi på det statliga forskningsinstitutet RISE Research Institutes of Sweden. Där undersöker man hur restströmmar från bland annat skogsindustrins produktion kan få nya användningsområden inom allt från drivmedel till kemikalier, kosmetika och framtidens matprotein.

– Allt som är fossilt kan vi göra biobaserat, det handlar bara om tid och pengar.

Johanna Mossberg utbildade sig till civilingenjör inom industriell ekonomi och såg framför sig en karriär som managementkonsult. I stället blev det en doktorandtjänst i den tvärvetenskapliga forskarskolan Program Energisystem kopplad till Energimyndigheten och den starten på karriären kom att påverka hennes riktning framåt mer än hon hade kunnat tro.

–Vi jobbade med systemperspektiv på omställningen tillsammans med både ingenjörer, ekonomer och samhällsvetare. Det var väldigt lärorikt och har format hur jag ser på industrin och industriell omställning.

Sedan dess har hon jobbat med processindustrins omställning i över 15 år, med allt från massa- och pappersbruk till kemiindustrin. Med fokus på hur man går från fossila råvaror till biobaserade och samtidigt använder energi och resurser så effektivt som möjligt.

– Anledningen till att jag har fastnat för processindustrin är att det är få aktörer och stora flöden. Kan du påverka rätt person som kan besluta om förändring på rätt plats kan det göra verklig skillnad.

Nu leder hon en avdelning på det statliga forskningsinstitutet RISE som jobbar just med att skapa förutsättningar för nya innovationer med skogsindustrins restströmmar och andra biomassor och cirkulära råvaror som bas. Hennes team var bland annat först i världen med att visa att man kan tillverka biobaserad kimrök, ett material som idag är fossilt men används i stor skala som förstärkning i gummi och plast, bland annat i bildäck. RISE är också världsförst med att ta fram luktfritt lignin i tonskala, vilket öppnar upp för att lignin kan användas i fler produkter i framtiden såsom bland annat kosmetika, bygg och konstruktionsmaterial och applikationer i bilar. RISE har också lyckats tillverka biobaserat flygbränsle i mindre skala och demonstrerat hur restströmmar från ett massabruk kan användas som råvara för produktion av matprotein genom fermentering, som kan användas till exempel som fiskfoder eller för att ersätta animalieprotein.

– Det finns jättemånga häftiga framtida produkter från skogen och från andra biomassor, de har olika potential att bli kommersiella och skapa värde. Jag ser inte minst att stora högvolymprodukter som drivmedel och olika applikationer i kemiindustrin har stor potential framåt, just för att det är stora volymer och det är viktigt att ersätta de fossila processerna med biobaserade råvaror.  

Hon fortsätter:

– Jag tror också att det finns lika mycket nära kommersialisering som har lite mindre volymer, men är mer högvärdiga produkter som nanocellulosaprodukter i sårvård som redan är delvis kommersialiserat och även andra applikationer i kosmetika och foder/livsmedel. 

Ett av de största hindren för att få ut nya biobaserade produkter på marknaden är enligt Johanna Mossberg att innovationerna ofta rör sig mellan flera olika områden, medan lagstiftningen fortfarande är uppbyggd i separata stuprör.

– Vi pratar ofta om att vi inte ska ha stuprör när vi innoverar. Men vi har stuprör i vår lagstiftning och våra styrmedel. Och det fungerar jättedåligt med den tvärsektoriella innovationen som vi vill åstadkomma. 

När restströmmar från skogsindustrin blir nya material eller produkter hamnar företagen plötsligt i helt andra regelverk kring till exempel avfall, kemi och handel. Mossberg efterlyser därför mer samordning mellan politik, myndigheter och näringsliv.

– Ibland är det inte tekniken som stoppar utvecklingen, utan systemen runt omkring och det är inte hållbart i längden. Vi behöver en bättre policykoordinering för att få tillstånd en cirkulär bioekonomi och för att nå den fulla potentialen i våra biobaserade råvaror.