”Skogen är Sveriges superkraft”

Det har gått fem år sedan Viveka Beckeman tillträdde som vd för Skogsindustrierna. Sedan dess har hon arbetat för att öka förståelsen för skogens betydelse för klimatet, den svenska välfärden och, på senare tid, även för Sveriges beredskap. Vi träffade henne i Piteå där hon nyligen befann sig för att delta på konferensen Biobase. Hennes första stopp på besöket i norr var hos Stenvalls Trä i Sikfors för att ta del av deras nya sågverksanläggning och hon pratar engagerat om mötet. 

– Jag är stolt över att få företräda en bransch som betyder så mycket för Sverige. Och jag är imponerad av människorna som arbetar inom skogsnäringen, de går till jobbet för att de faktiskt vill göra skillnad i samhället, säger hon. 

När hon tillträdde reagerade hon på att skogsindustrin ofta hamnade i skymundan i det offentliga samtalet om den gröna omställningen.

– Skogsnäringen gjorde sin omställning redan på 90-talet. Våra processer var i princip fossilfria redan då. Det är klart att stålindustrin, som gör den förflyttningen nu, där exempelvis SSAB står för omkring 10 procent av Sveriges totala utsläpp, väcker stor uppmärksamhet. Jag upplevde att vi hamnade lite i bakvattnet för att vi redan var så pass gröna. 

Som svar lanserades Framtidsagendan tillsammans med branschen, med tre löften: att till 2040 öka klimatnyttan med 30 procent, att produkterna ska vara fossilfria och återvinningsbara samt att Sverige ska ha livskraftiga skogar med rikare biologisk mångfald.

– Skogen är Sveriges superkraft. Tack vare skogen har vi gått från att vara ett fattigt land till det välfärdsland vi är i dag. Det är en bransch som har byggt Sverige och som har så mycket att erbjuda för framtiden. 

Just den historiska betydelsen är något hon återkommer till.

– Vi hade inte haft någon industri i Sverige utan skogen. I dag skapar den bred samhällsnytta, den ger oss fossilfria material och produkter vi ofta tar för givna, skapar jobb och skatteintäkter som bygger vår välfärd, möjliggör boende på landsbygden och värmer våra städer. 

En sak som hon tycker saknas i debatten om skogen är helhetsperspektivet och skogens samlade värde för både Sverige och världen.

– Den svenska skogliga värdekedjan är unik. Vi förädlar träd till färdiga produkter nära där träden växer. Det sparar dyra transporter och minskar utsläppen. Det ger också regional tillväxt och arbetstillfällen. Stammens kärna går till sågverk och blir hus och hem. Resten av stocken går till massa och pappersbruken för att förädlas till hållbara förpackningar och andra pappersprodukter. Andra restprodukter som till exempel tallolja kan förädlas till biodrivmedel. Allt detta görs i Piteå, som är ett fantastiskt skyltfönster för den skogliga värdekedjan.

Hon fortsätter:

– Vi pratar ofta om att lösningen på klimatutmaningen är att konsumera mindre. Men ur ett globalt perspektiv är det inte realistiskt. Många människor lever fortfarande i extrem fattigdom och saknar grundläggande saker som bostäder, hygienartiklar och skolböcker. För att bygga välfärd på ett hållbart sätt behövs fossilfria material och produkter. 

I en tid präglad av krig, energikris, osäkra handelsflöden och ökade krav på civil beredskap ser hon att skogen får en allt viktigare roll.

– Tack vare skogen har Sverige ett mer robust energisystem än många andra europeiska länder. 60 procent av Sveriges kommuner får värme och energi från skogen, via fjärrvärme, biopellets eller biobränslen. Skogsindustrin är också en av landets största väghållare efter staten. De vägarna kan användas av både militär och civilsamhälle. Så länge vi fortsätter bruka skogen underhålls vägarna och det stärker den svenska beredskapen. 

Den enskilt viktigaste frågan för branschen just nu är tillgången på råvara.

– Det är något som återkommer i alla samtal jag har med våra medlemmar, oavsett om det gäller stora bolag eller små familjeägda sågverk. Det är en fråga som håller många vakna om nätterna. 

Hon fortsätter:

– För att skogsnäringen ska kunna verka och utvecklas långsiktigt, och fortsätta bidra med bred samhällsnytta, krävs handlingskraftiga politiker som skapar långsiktiga spelregler för ett aktivt skogsbruk.